en tanke som slog hårt

Jag känner hur det slipas planer i mitt huvud.....snart river jag nog ner de dystra tapeterna i vardagsrummet och påbörjar ett måleri-projekt.... tyvärr är det svårt att bromsa såna öden...


Här är förresten ett litet försök att göra er res-sjuka...:

hoppsan birger -

- längesen sist!


Alla frågar självklart hur resan gick. Till slut orkar man bara svara med ett "Toppen, verkligen jättebra, Vädretvarbrasåviochåtsoladeheeela tiden." Pust.
Sedan kommer kommentaren......"Var är brännan riktigt?"

Om jag ändå visste.....


Jag har påbörjat första klass. På en utbildning jag verkligen känner att är rätt. Liksom får det att brinna inom mig. Av iver såklart. Nu står jag igen inför den stora frågan, att jobba eller inte jobba, -jättemegamycket?
Har lite beslutsångest. Ekonomiskt kan jag visserligen leva ett bra tag på sparlåga, äta pasta och sparris medans jag serverar den arbetande sambon innerfilé men bakt potatis och fin tranbärssylt(whatever)..... Men hur länge?


Var hittar man balansen mellan studier och jobb?


(Bilder kommer ni att se då jag orkar ladda upp dem till datorn, om tusen år.)

Okej, nå den bjöd jag på. 

Vad tycks om det?

Vill bara berätta för er att det ska bli skönt med sol, varm asfalt och ett böljande Atlanten utanför fönstret.

Hoppas det under veckan dyker upp lite askmoln eller annat trevligt, tänk om man fick bosätta sig under solen där nere och ha rätt att skylla omständigheter för detta! Vår lägenhet skulle bli skött av systern, räkningarna av mamsen, katterna av Kika, bilarna polerade av Lillebror och på jobbet skulle alla tycka synd om oss.... Oj oj så Synd! 


Äh, Jag kan ju inte ens skämta om saken utan att dra en önskans suck...

2012 - nystart?

Jag går på diet och slutar röka. Vad näst?